Kalle Ankas jul har sänts varje julafton sedan 1960

Kvinna tittar på tv vid julgranen med tänt ljus i förgrunden
Foto: Gülşah Aydoğan via Pexels

Foto: Gülşah Aydoğan via Pexels

Varje julafton sedan 1960 har svensk tv sänt Disneys julprogram ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”. Sedan 1976 har det börjat vid tretiden. Programmet gjordes för amerikansk tv 1958 och visades där bara vissa år. I Sverige blev det i stället en fast punkt på julaftonen, och fortfarande ser omkring tre miljoner människor det.

Kalle Anka kom från amerikansk tv till svensk tv 1960

Programmet hade premiär i amerikanska ABC den 19 december 1958, som ett avsnitt av Disneys veckoprogram Walt Disney Presents. Originaltiteln var From All of Us to All of You. Det var en samling julscener ur Disneys långfilmer och kortfilmer. Nytecknad för programmet var scenen där Benjamin Syrsa sjunger titelsången med Musse Pigg vid pianot. I USA gick programmet sedan i åtta senare julsäsonger, inte varje år, och fick ofta ett nytt inslag om studions senaste tecknade långfilm.

I Sverige sändes det första gången julen 1960. Tv var fortfarande nytt. Enligt Sture Hegerfors, då president i Svenska Serieakademien, hade filmerna kommit till Sverige som en bonus när tv:n köpte in Disneys naturfilmer. Det första året bestod programmet av Jultomtens verkstad och kortfilmen där Kalle Anka slåss med Piff och Puff om nötter. Till det kom scener ur Askungen, Lady och Lufsen, Snövit, Peter Pan, Pinocchio och Bambi.

Figurerna var redan välkända. Serietidningen Kalle Anka hade kommit ut i Sverige sedan 1948. Nu rörde han sig i tv-rutan, i en tid med en enda kanal i svartvitt.

Kalle Anka har visats vid tretiden på julafton sedan 1976

Från 1976 till 2020 gick programmet klockan 15.00 på julafton. Lasse Åberg, Disneysamlare och konstnär, har beskrivit timmen som ett andrum i julstöket: klockan slår tre, och man sätter sig ner och pustar ut med ett glas glögg innan firandet fortsätter.

Julen 2021 ändrades klockslaget för första gången på 45 år. SVT flyttade programmet till klockan 15.05 och gav klockan 15.00 åt julvärdens ljuständning. Projektledaren Eva Larsson motiverade flytten av Kalle Anka med att många slår på tv:n på slaget tre och tidigare hade missat när ljuset tändes.

Programmet är drygt en timme långt. På SVT Play går det bara att se medan det sänds, inte i efterhand och inte utomlands, eftersom SVT saknar rättigheterna till det.

Bengt Feldreich gav programmet dess svenska röst

Den svenska berättarrösten var under årtionden Bengt Feldreich. Han var också tv:s första julvärd 1959, året innan Kalle Anka kom, och fortsatte som julvärd till 1972. I programmet gjorde han Benjamin Syrsas röst och sjöng ”Ser du stjärnan i det blå”. Efter pensionen fortsatte han att läsa in påannonser för nysläppta Disneyfilmer. Han dog i oktober 2019, 94 år gammal.

Klipp har tagits bort, och tittarna har protesterat

Programmet ser ut att vara detsamma år efter år, men det har ändrats många gånger. Mot slutet av 1960-talet ströks filmen där Kalle Anka, Piff och Puff skjuter nötter på varandra, eftersom den ansågs för våldsam. Några år senare försvann Kalles krig mot myrorna. Först 1978 visades programmet helt i färg.

Tittarna har ofta sagt ifrån. När Tjuren Ferdinand togs bort 1982 blev det en tittarstorm, och tjuren kom tillbaka. Samma sak hände när Robin Hood saknades 1998: så många hörde av sig att inslaget var med igen året därpå.

1990 fick TV3 ensamrätt på Disneyfilmer i svensk tv, men programmet fick fortsätta i SVT. I slutet av 1990-talet ville SVT:s dåvarande programchef Mikael Olsson ta upp programmets framtid till diskussion. Det blev ramaskri, och SVT:s vd Sam Nilsson fick gå ut och dementera att programmet skulle läggas ner.

Även Disney har ändrat i programmet. Inför julen 2012 klippte bolaget bort tre dockor ur Jultomtens verkstad, eftersom figurerna ansågs stereotypa: en svart docka, en blond docka och en skäggig man i grön frack som dansar kosackdans. Disney levererade då programmet till 40 länder, och samma år kom en ny version med bättre bildkvalitet.

Tomten i verkstaden är den amerikanska Santa Claus. Han är en annan figur än gårdstomten, och de två slogs samman först under 1800-talet.

Kalle Anka samlar fortfarande omkring tre miljoner tittare

Kalle Anka har under lång tid varit det mest sedda programmet i svensk tv. I mätningarna från Mediamätning i Skandinavien (MMS), som går tillbaka till 1994, låg 1990-talets högsta siffra på 4,3 miljoner tittare i genomsnitt, år 1997. Julafton 2020 blev ett rekord för programmet i samma mätserie, med drygt 4,5 miljoner tittare. Enligt Mediamätning i Skandinavien var sändningen det näst mest sedda tv-programmet sedan mätningarna började.

Sedan dess har siffrorna gått ner. 2023 hamnade programmet på andra plats, efter Melodifestivalens final. Julafton 2025 nådde programmet drygt 3,2 miljoner tittare i tv eller på SVT Play. Det är MMS mått på total räckvidd i tv och på Play, och det kan inte jämföras med genomsnitten för tidigare år. Med samma mått samlade Eurovisionfinalen, Melodifestivalens final och Bingolotto fler, och Kalle Anka hamnade på fjärde plats.

År Tittare i genomsnitt Vad som hände
1997 4 320 000 Högst på 1990-talet i MMS serie
1998 3 600 000 Robin Hood saknades
1999 4 165 000 Robin Hood tillbaka, årets mest sedda program
2008 3 215 000 Lägsta siffran mellan 1994 och 2014
2012 3 885 000 Tre dockor bortklippta, ny version med bättre bild
2018 3 786 000 Årets mest sedda program
2020 4 540 000 Högst i MMS serie sedan 1994, årets mest sedda program
2021 3 766 000 Första året med start 15.05, årets mest sedda program
2023 2 915 000 Andra plats efter Melodifestivalens final
Genomsnittligt antal tittare 3 till 99 år på julafton. Källa: MMS 1994 till 2014 och MMS årsrapporter för 1999, 2018, 2020, 2021 och 2023.

Kalle Anka har fått sällskap på julafton

SVT sänder i dag också Jul med Astrid Lindgren, som julafton 2023 sågs av drygt en miljon. Kalle Anka är ändå kvar som julaftonens största program. Askungen och Snövit var med redan 1960 och är det fortfarande, och på slutet visas nyheter ur Disneys kommande filmer.

Senast faktagranskad: 18 oktober 2026