Den svenska julen är en samling traditioner som vuxit fram under lång tid, en del urgamla och en del förvånansvärt nya. Här går vi igenom de mest älskade, från julbordet och klapparna till dansen kring granen och tjugondag Knut, och berättar var de kommer ifrån.
Julbordet
Julbordet har sina rötter i äldre tiders festmåltider och i den katolska seden att äta upp ordentligt inför julfastan. Dagens julbord med sill, lutfisk, skinka, köttbullar och Janssons frestelse tog form under 1800- och 1900-talen. Många rätter har en praktisk bakgrund: de gick att förvara länge i en tid utan kylskåp.
Doppa i grytan, där bröd doppas i spadet från den kokta skinkan, är en gammal sed som påminner om tider då det var lyx att få äta sig riktigt mätt. Idag är julbordet lika mycket en social höjdpunkt som en måltid.
Julklapparna
Ordet julklapp kommer av en bokstavlig klapp. Förr i tiden var seden att man knackade på dörren, kastade in en inslagen gåva och sprang sin väg innan någon hann se vem det var. Paketet var ofta försett med en rim som antydde vad det innehöll. Klapprimet lever delvis kvar än idag.
Att tomten delar ut klapparna på julafton är en senare tradition. Den svenska jultomten, som vi mött på julkorten sedan Jenny Nyströms tid, är en sammansmältning av folktrons gårdstomte och den internationella Santa Claus.
Dansen kring granen
Att klä granen och dansa kring den hör till de mer utbredda svenska sederna. Granen som julprydnad blev vanlig i borgerliga hem under 1800-talet och spred sig sedan till hela samhället. Lekar och ringdanser kring granen, ofta med sånger som ”Nu är det jul igen”, är ett uppskattat inslag särskilt för barnen.
Vill du veta mer om själva trädet, hur du väljer en gran som håller länge och sköter om den, har vår systersajt gran.nu samlat allt om granen. Ska den dessutom levereras hem hjälper kungsgranen.se dig med det.
Lucia och advent
Ljuset är centralt i den svenska julen, och inget firande fångar det som luciatåget den 13 december. Advent, de fyra söndagarna före jul, fyller hemmen med ljusstakar och stjärnor i fönstren. Båda traditionerna har sin egen historia, som vi berättar mer om i artikeln om advent och lucia.
Tjugondag Knut
Julen avslutas traditionellt på tjugondag Knut, den 13 januari, tjugo dagar efter juldagen. Då dansas granen ut och plockas ner, ofta med ett knutgille där det som blivit kvar av julgodiset äts upp. Uttrycket ”tjugondag Knut dansas julen ut” sammanfattar seden väl. Namnet kommer av att dagen i den gamla almanackan var helgad åt en dansk kung vid namn Knut.
Julens hållpunkter
- Första advent: ljusen tänds, fyra söndagar före jul.
- 13 december: lucia, ljusets fest.
- 24 december: julafton med julbord och klappar, den stora dagen i Sverige.
- 13 januari: tjugondag Knut, då julen dansas ut.
Vill du fördjupa dig i kulturhistorien bakom högtiderna har Nordiska museet samlat utförliga genomgångar av de svenska traditionerna.