Två av julens vackraste traditioner handlar om ljus i mörkret. Advent fyller fönstren med stjärnor och ljusstakar, och luciatåget den 13 december för in värme när året är som mörkast. Här är historien bakom dem båda.
Vad advent betyder
Ordet advent kommer av latinets adventus som betyder ankomst, och syftar på väntan inför julen. Advent är en kyrklig högtid som infaller under de fyra söndagarna före julafton. Varje söndag tänds ett nytt ljus i adventsljusstaken, så att alla fyra brinner när julen står för dörren.
Adventsljusstaken och stjärnan
Både adventsljusstaken och adventsstjärnan har tyskt ursprung och blev vanliga i svenska hem på 1930-talet. Adventsstjärnan utvecklades på 1880-talet i den tyska staden Herrnhut och blev populär i Sverige under 1930- och 1940-talen.
En kuriositet är att svensken Oscar Andersson tillverkade världens första elektriska adventsljusstake år 1934. Två av hans prototyper donerades senare till Nordiska museet i Stockholm, dit de skänktes år 1996.
Advent i korthet
- Advent betyder ankomst, av latinets adventus.
- Firas de fyra söndagarna före julafton.
- Adventsljusstaken har fyra ljus, ett för varje söndag.
- Den elektriska ljusstaken uppfanns i Sverige 1934 av Oscar Andersson.
Lucia, ljusets drottning
Luciafirandet den 13 december är uppkallat efter Sankta Lucia, skyddshelgon för den sicilianska staden Syrakusa. Enligt legenden var hon en kristen jungfru som dömdes till döden för sin tro den 13 december år 304. Namnet Lucia kommer av latinets lux, ljus, vilket passar väl med firandets karaktär.
Att just den 13 december blev en ljusets fest hänger också samman med den gamla julianska kalendern, då datumet sammanföll ungefär med vintersolståndet, årets mörkaste tid. I nordisk folktro ansågs lucianatten farlig, en natt då övernaturliga makter var i rörelse, och man höll sig vaken och åt rejält.
Den svenska luciatraditionen
Det luciatåg vi känner idag, med en lucia klädd i vit dräkt, ljuskrona på huvudet och ett rött band om midjan, följd av tärnor, stjärngossar och tomtar, fick sin moderna form först omkring sekelskiftet 1900. Traditionen att utse en lucia spreds via tidningar och skolor under 1900-talet och blev så småningom en självklar del av den svenska december.
Sångerna hör till det centrala. ”Sankta Lucia” i sin svenska version och ”Staffan var en stalledräng” sjungs i tåg över hela landet, från förskolor till kyrkor och arbetsplatser.
Tillsammans bär de upp julljuset
Advent och lucia hör ihop som de två traditioner som mest av allt handlar om att tända ljus när dagarna är som kortast. De är en del av en större helhet av svenska jultraditioner, från julbordet till tjugondag Knut. Vill du läsa mer om luciahelgonet och firandets utveckling har Nordiska museet en fördjupande genomgång.