Adventskalendern räknar ner de sista dygnen till julafton, en lucka i taget. Bakom den vardagliga morgonritualen finns en historia som börjar i tyska hem på 1800-talet och landar i en av Sveriges mest sedda tv-traditioner. Här är kalenderns ursprung, de vanligaste varianterna och en enkel plan för att göra en egen.
Kalenderns ursprung
Adventskalendern har sina rötter i tysk, protestantisk fromhetstradition under 1800-talet. Familjer markerade väntan på julen genom att rita streck på en vägg eller tända ljus, en för varje dag i december fram till jul. Ur den vanan växte tanken på en fysisk kalender att räkna ner med.
Den som brukar kallas den tryckta adventskalenderns upphovsman är tysken Gerhard Lang (1881 till 1974). I början av 1900-talet gav han ut en kalender som bestod av två ark, där det ena hade tjugofyra julmotiv som klipptes ut och klistrades på rätt plats på det andra arket. Idén sägs komma från hans egen barndom, då hans mor sytt fast kakor på en kartong som han fick äta en i taget. Kalendern med luckor att öppna, ofta med en bild eller en bit choklad bakom, blev sedan den form vi känner igen. Läs mer om kalenderns bakgrund i uppslagsverkens genomgång av julkalendern.
Radio och tv gjorde kalendern svensk
I Sverige knöts adventskalendern tidigt till radions och televisionens berättande. Sveriges Radio sände sin första julkalender år 1957 under namnet ”Barnens adventskalender”. Tre år senare, år 1960, kom den första tv-julkalendern, ”Titteliture”. Sedan dess hör en berättelse som rullas ut lucka för lucka fram till julafton till många svenskars december, ofta i sällskap av en papperskalender med samma motiv. En översikt över programmens historia finns hos Sveriges Radios julkalender.
Adventskalendern i korthet
- Rötterna finns i tysk 1800-talstradition att räkna ner till jul.
- Gerhard Lang gav ut en tidig tryckt kalender i början av 1900-talet.
- Sveriges Radios julkalender startade 1957, tv-kalendern 1960.
- De flesta kalendrar har tjugofyra luckor, från 1 december till julafton.
Vanliga typer av adventskalender
Det finns fler varianter än den klassiska med chokladbitar. Här är de vanligaste att välja mellan.
Bildkalender
Den ursprungliga formen. Bakom varje lucka döljer sig ett julmotiv. Enkel, billig och fin att spara år från år.
Chokladkalender
En liten chokladbit bakom varje lucka. Den vanligaste kalendern i handeln och en favorit bland barn.
Pysselkalender
Tjugofyra små paket, ofta hemgjorda, med en liten present, en aktivitet eller en pappersfigur i varje.
Upplevelsekalender
I stället för prylar en lapp med något att göra tillsammans, som att baka, se en film eller ta en promenad.
Gör en egen adventskalender
En egen kalender blir personlig och kan göras med det som redan finns hemma. Så här kommer du igång.
- Välj bärare. Tjugofyra små papperspåsar, tygpåsar, hopvikta papperskuvert eller tomma tändsticksaskar fungerar utmärkt. Trä gärna upp dem på ett snöre.
- Numrera 1 till 24. Skriv siffrorna för hand, stämpla dem eller klipp ut ur en gammal tidning. Blanda gärna ordningen på snöret så att det inte går att lista ut var nästa lucka sitter.
- Fyll med omtanke. Små godsaker, en teckning, ett julklappsrim eller en lapp med en aktivitet. Väger innehållet lätt blir kalendern lättare att hänga upp.
- Häng upp. På en granrisklädd list, i fönstret eller på en vägg. Lite återbrukat material gör kalendern både billigare och mer hållbar.
Vill du fylla luckorna med något att skapa senare passar en liten kortlek med idéer till egna julkort eller ett julkortsrim att skriva av. Adventskalendern hör hemma i samma familj av svenska jultraditioner som advent och lucia, där väntan och ljus står i centrum.
Kalendern och granen
När första luckan öppnas är det ofta dags att börja tänka på granen. Vill du veta mer om att välja och sköta en gran eller beställa en kungsgran med hemleverans har våra systersajter allt om själva trädet, medan Surjul tar hand om korten och traditionerna.