Det ligger gott om färdiga julkortsmotiv på nätet som inte kostar något att ladda ner, och de flesta går utmärkt att skriva ut hemma. Svårigheten sitter inte i att hitta ett vackert motiv utan i att veta vad du får göra med det. Här är ställena där julkortsmotiven är gratis att ladda ner, och den gräns där ett gratismotiv slutar vara fritt att använda.
Museerna har lagt ut sina julkort öppet
På Digitalt Museum, där ett stort antal svenska museer publicerat sina samlingar, ger en sökning på julkort drygt 1 300 träffar. Där finns nissar i snö, barn som sätter upp julkärven åt småfåglarna och tomtar som jagar rymda grisar över en vinteräng. Postmuseum står ensamt för ett nittiotal av korten, resten kommer från läns- och stadsmuseer runt om i landet.
Varje kort bär en egen licensmärkning, och du möter den innan du kommer åt filen: nedladdningsknappen heter ”Acceptera licens och ladda ner bild”. Det är den märkningen som avgör vad du får göra, inte att bilden går att hämta utan att betala.
Filerna är rejält tilltagna. Viker du ett A4-ark två gånger får du ett kort som mäter 105 gånger 148 millimeter, ungefär ett vanligt vykort. En typisk museiskanning ligger runt 2 300 gånger 3 100 bildpunkter, vilket i det formatet ger över 500 bildpunkter per tum. Viker du bara en gång, till A5, ligger du fortfarande kvar över 370. Motiven tål att bli betydligt större än ett vykort.
Ett annat ställe att leta på är Wikimedia Commons kategori för Jenny Nyströms vykort, som samlar drygt 70 kort. Många av dem är skannade av Nasjonalbiblioteket i Norge i upplösningar flera gånger större än en typisk museiskanning.
Därför får många gamla kort användas fritt
Upphovsrätten till ett verk gäller till utgången av det sjuttionde året efter upphovsmannens dödsår, står det i upphovsrättslagen. Jenny Nyström, som mer än någon annan format det svenska julkortet, avled i sitt hem i Stockholm den 17 januari 1946 enligt Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Skyddet löpte därmed ut vid årsskiftet 2016, och sedan dess är hennes tomtar och vinterlandskap fria för vem som helst att använda till vad som helst.
Att museet har skannat kortet ändrar inte den saken. Lagen slår fast att fotografens ensamrätt inte gäller när det huvudsakliga motivet för bilden är ett konstverk vars upphovsrätt har gått ut. En avfotografering av ett gammalt julkort ger alltså ingen ny rätt åt någon.
Märkningen skiljer sig ändå från kort till kort. Av julkorten på Digitalt Museum som bär en licensuppgift är närmare 400 helt fria, medan drygt 400 andra är märkta så att de inte får användas kommersiellt. Knappt 200 får användas även kommersiellt, men bara om du skriver ut vem som gjort bilden. Två kort som ligger bredvid varandra i samma sökresultat kan alltså lyda under helt olika villkor.
Gratis att ladda ner är inte samma sak som fri att använda
Den andra vägen är en mallsajt där du redigerar kortet i webbläsaren och skriver ut det själv. Canva är den största, och sajtens villkor visar hur den här typen av tjänster fungerar.
Licensen får du inte när du öppnar mallen. Du får den när du exporterar din färdiga design, och du får en separat licens för varje enskilt element i kortet. Bakgrunden kan därför lyda under andra villkor än stjärnan du klistrat in i hörnet. Enligt Canvas innehållslicens täcker gratisnivån bland annat gratulationskort och vykort i tryck, ”without any reproduction quantity limit”, och även när de säljs.
Undantagen står längre ned i samma dokument. Element som är märkta Branded Content är tillgängliga ”for personal use only” och får inte användas kommersiellt eller i marknadsföring. Samma sak gäller Disney-mallarna. Innehåll från skolversionen får bara användas i icke-kommersiella sammanhang. Och oavsett nivå får du aldrig sälja eller vidarelicensiera själva bilden som en fristående fil, och inte lägga in den i en logotyp.
Fyra olika saker som alla kallas gratis
- Gratis att ladda ner. Filen kostar ingenting. Det säger ingenting alls om de tre punkterna nedan.
- Fri att använda privat. Du får skriva ut kortet och skicka det, men bara i privata sammanhang.
- Fri att använda kommersiellt. Motivet får sitta på något som ingår i en verksamhet, till exempel företagets julhälsning.
- Fri att bearbeta. Du får beskära, färglägga om, byta ut texten och göra motivet till ditt eget.
Creative Commons är sex licenser, inte en
Skriver en sajt bara ”Creative Commons” har den inte sagt något. Bokstäverna efter förkortningen är villkoren. Creative Commons har sex licenstyper, och därutöver två verktyg som inte är licenser alls utan besked om att det inte finns någon upphovsrätt kvar att licensiera. Fyra av de sex möter du oftast på julkortsmotiv. De två som saknas nedan, CC BY-NC-SA och CC BY-NC-ND, är kombinationer av precis de villkor som står i tabellen:
| Märkning | Vad du får göra med kortet |
|---|---|
| CC0 och Public Domain Mark | Kopiera, ändra, sprida och använda kommersiellt, utan att fråga om lov och utan att ange någon. |
| CC BY | Allt, även kommersiellt, om du ger ett korrekt erkännande, länkar licensen och anger om du ändrat något. |
| CC BY-SA | Som CC BY, men bygger du vidare på motivet måste din version släppas under samma licens. |
| CC BY-NC | Erkännande krävs, och materialet får inte användas för kommersiella ändamål. |
| CC BY-ND | Kopiera och sprida i oförändrad form, även kommersiellt, om du ger ett korrekt erkännande, länkar licensen och anger om bearbetningar är gjorda. En bearbetad version får du inte sprida vidare. |
Kombinationerna fungerar som de ser ut. CC BY-NC-ND betyder att alla tre villkoren gäller samtidigt: erkännande, inget kommersiellt och ingen spridning av en bearbetad version. Versionsnumret spelar också roll. Den aktuella versionen är 4.0, och licenser före den kräver dessutom att du anger verkets titel när den finns angiven.
Vad erkännandet betyder på ett julkort
Kravet låter enkelt tills det ska få plats på ett kort. Licenstexten räknar upp vad som ska följa med när du sprider materialet: vem som skapat det, en upphovsrättsnotis, en hänvisning till licensen, en hänvisning till friskrivningen och en länk till originalet så långt det är rimligt genomförbart. Samtidigt får villkoren uppfyllas ”på varje rimligt sätt med tanke på det medium, sätt och sammanhang” du använder, och licenstexten pekar själv ut en länk till en sida med informationen som ett godtagbart sätt.
På ett fysiskt kort landar det i en rad med liten stil på baksidan: konstnärens namn, licensens namn och en webbadress dit den nyfikne kan gå. Ungefär den fotokredit som står på vykorten i en museibutik. Ska raden in på ett kort du redan har formgett är det värt att läsa vår guide om färg och typografi på julkort först, så att den inte bryter uttrycket.
Julhälsningen från företaget faller utanför
Creative Commons definierar icke-kommersiell användning som det ”som inte primärt är avsett för eller har som mål en kommersiell fördel eller ekonomisk kompensation”. Ett kort till din moster ligger tryggt innanför. En julhälsning som ett företag skickar ut till sina kunder har ett kommersiellt syfte, hur varm den än är. Ska motivet användas till ett företagskort väljer du därför ett kort märkt CC0 eller public domain, eller en mallsajt vars villkor uttryckligen tillåter tryckta gratulationskort.
Privat bruk har en egen regel
Upphovsrättslagen låter var och en framställa ”ett eller några få exemplar” av ett offentliggjort verk för privat bruk, och exemplaren får då inte användas till något annat. Creative Commons licenstext säger dessutom rakt ut att licensvillkoren inte gäller när användningen omfattas av en inskränkning i lagen. Skriver du ut ett par kort till familjen behöver du alltså varken erkännande eller licens. Lagen sätter ingen siffra på hur många ”några få” är, så ju större högen blir desto tryggare är det att luta sig mot licensen i stället. Regeln förutsätter också att den förlaga du utgår från själv är laglig.
Vanliga frågor
Vad gäller om motivet saknar licensuppgift helt?
Då ska du utgå från att det är skyddat. Upphovsrätt uppstår i och med att verket skapas och kräver varken registrering, symbol eller märkning. Att en licensuppgift saknas betyder alltså inte att motivet är fritt, utan att du inte har fått något tillstånd. Ett kort utan uppgift om vare sig upphovsperson eller villkor är det enklaste att välja bort, särskilt när museisamlingarna ger dig hundratals alternativ med märkningen på plats.
Gäller en public domain-märkning från ett utländskt arkiv i Sverige?
Inte automatiskt. Creative Commons skriver själva i sin Public Domain Mark att ett verk som är fritt från upphovsrättsliga restriktioner i en jurisdiktion inte behöver vara det i en annan, eftersom skyddstiden varierar mellan länder. För ett gammalt julkort räcker det oftast att räkna på konstnärens dödsår, som är den svenska regeln. Är upphovspersonen okänd eller nyare än så är det säkrare att välja ett motiv där ett svenskt museum gjort bedömningen åt dig.
Får jag lägga ut det färdiga kortet i sociala medier?
Det är en annan sak än att skriva ut det. Att lägga upp en bild så att andra kan ta del av den räknas som att göra verket tillgängligt för allmänheten, och det ryms inte i regeln om privat bruk. Där gäller licensen fullt ut, med erkännande om licensen kräver det. Ett motiv märkt CC0 eller public domain kan du däremot lägga ut fritt.
Från nedladdad fil till färdigt kort
När motivet är valt och rättigheterna utredda återstår hantverket. Vill du hellre göra bilden själv än att låna en gammal finns tre tekniker steg för steg i vår guide om att göra egna julkort, och vägen från val av kort till hälsningen som ska stå i det tar vi i julkortsguiden. Sedan är bara kuvertet kvar, och där avgör måtten och frankeringen om kortet kommer fram i det skick du skickade det.
Senast faktagranskad: 27 augusti 2026