Seden att skicka julkort är yngre än man kan tro. Den föddes i det viktorianska England och nådde Sverige först ett par decennier senare, för att sedan blomstra med Jenny Nyströms tomtar. Här är berättelsen om hur det lilla kortet blev en självklar del av julen.
Världens första julkort, 1843
Det allra första kommersiella julkortet togs fram i London år 1843 av Sir Henry Cole, en brittisk ämbetsman som ville hitta ett sätt att hinna med alla julhälsningar. Han bad konstnären John Callcott Horsley att illustrera ett kort, och resultatet trycktes i ungefär 1000 exemplar som såldes för en shilling stycket.
Motivet var tredelat. I mitten syntes en familj som firade tillsammans, och på sidorna avbildades hur fattiga fick mat och kläder. Bilden av familjen, där även ett barn syntes med ett glas vin, väckte viss upprördhet i samtiden. Idén att skicka en tryckt hälsning slog ändå an, och seden spred sig snabbt i Storbritannien.
Vägen till Sverige
Under 1860- och 1870-talen blev julkorten populära runt om i Europa. Till Sverige kom de på 1880-talet, och de första korten som skickades här var ofta importerade från Tyskland eller Danmark. Den svenska postens utbyggnad gjorde det praktiskt och billigt att skicka hälsningar, vilket bidrog till att seden fick fäste.
I början av 1890-talet började svenska förlag ge ut egna, tecknade julkort. Axel Eliassons förlag i Stockholm var en av pionjärerna och bidrog till att korten fick ett mer svenskt uttryck.
Jenny Nyström och den svenska tomten
Ingen konstnär förknippas så starkt med det svenska julkortet som Jenny Nyström. Med sina varma akvareller av tomtar, barn och vintermiljöer formade hon på 1880- och 1890-talen den bild av den svenska julen som många fortfarande bär med sig. Hennes tomte, hämtad ur folktron och bondesamhällets gårdstomte, blev en älskad figur som spreds vida omkring just tack vare julkorten.
Tre hållpunkter
- 1843: Sir Henry Cole låter trycka världens första kommersiella julkort i London.
- 1880-talet: julkortet når Sverige, först som import från Tyskland och Danmark.
- 1890-talet: svenska förlag och Jenny Nyström ger korten en egen, svensk prägel.
Från storhetstid till nytändning
Under 1900-talet blev julkortet var mans egendom, och miljontals kort skickades varje december. När e-post och meddelandeappar tog över en del av julhälsningarna minskade antalet fysiska kort, men de försvann inte. Tvärtom har det handskrivna kortet fått ett nytt värde just för att det blivit ovanligare. I en tid av snabba digitala meddelanden står kortet kvar som en gest av omtanke.
Vill du föra traditionen vidare med ett kort du gjort själv hittar du tre tekniker i guiden om att göra egna julkort. Och funderar du på om det räcker med en digital hälsning väger vi alternativen i artikeln om digitala eller fysiska julkort.
Vill du läsa mer om kortens kulturhistoria har Postmuseum en digital utställning med historiska julkort ur sina samlingar.