I Japan skickar man nyårskort, nengajo, och posten tar emot dem från den 20 december och håller kvar dem till nyårsdagen. Nyårskortet bär dessutom ett lottnummer. I Danmark och USA kan julposten bära ett julmärke, och intäkterna går till en insamling.
Japans post håller kvar nyårskorten från den 20 december
Kort som postas senast den 27 december ska hinna fram till nyårsdagen. Den som postar sitt kort före den 20 december får ingen sådan behandling. Då går kortet som vanlig post och kommer fram före årsskiftet. Stryker avsändaren över tecknen för nyår nedanför portomärket hanteras kortet som ett vanligt brev.
Inför nyåret 2027 har båda datumen flyttats till senare dagar, eftersom kunderna enligt Japan Post lämnar in sina kort senare än förr.
Lotteriet på japanska nyårskort dras den 25 januari 2027
Varje nengajo bär en sifferkod, och koden är en lott. Nyårskort med lotteri gavs ut första gången till nyåret 1950 och har funnits varje år sedan dess.
Dragningen för 2027 sker den 25 januari. Första pris är 300 000 yen kontant och går till 559 lotter, vilket är 1 vinst per 1 miljon lotter. Andra pris är en presentkatalog och går till 5 598 lotter. Tredje pris är ett ark frimärken, med 3 vinster per 100 lotter, vilket ger 16 794 780 ark. När vinsten löses ut ska hela kortet lämnas in, med lottdelen kvar.
Antalet vinster är räknat på upplagan, inte på hur många kort som skickas. Lotteriet omfattar 559 826 000 kort och frimärken tillsammans. Japan Post trycker 555 930 000 nyårskort i den första upplagan för 2027, mot den första upplagan på 750 miljoner året före. Fler kort trycks under säsongen om försäljningen kräver det, och den totala upplagan anges först i efterhand.
Ett kort i december meddelar att nyårshälsningen uteblir
Har någon i familjen dött under året skickar många japaner inget nyårskort alls. I stället går ett annat kort ut, nenga-ketsurei, som meddelar att avsändaren under sorgeåret inte kan skicka nyårskort. Det postas i början av december, innan mottagaren har börjat skriva sina egna kort.
Posten säljer kortet färdigtryckt. Hålls begravningen så sent i december att beskedet inte hinner ut, skickas det i stället som en vinterhälsning när nyårsveckan är över, i regel efter den 7 januari.
Världens första julmärke kom i Danmark 1904
I Danmark samlas pengar in genom ett extra märke som klistras på julposten. Idén kom 1903 från Einar Holbøll, postexpeditör vid Købmagergades postkontor i Köpenhamn. Han såg mängden julbrev passera och tänkte att ett frivilligt extramärke på varje brev kunde ge pengar till sjuka barn.
Världens första julmärke kom till julen 1904. Det bar ett porträtt av drottning Louise, trycktes i 6 miljoner exemplar och kostade 2 öre stycket. Av dem såldes 3,4 miljoner styckvis. Årets intäkt blev 73 950 kronor. Pengarna gick till ett sanatorium i Kolding för barn med tuberkulos.
Redan året därpå ändrades formatet till en liten teckning av en pojke och en flicka vid en hälsokälla. En av anledningarna var att 1904 års märke tog så stor plats på julkortet. Märket har kommit ut varje år sedan dess, och Julemærkefonden driver i dag fem julmärkeshem i Danmark som tar emot knappt 1 000 barn om året. Omkring 80 000 barn har bott på ett sådant hem genom åren.
Emily Bissell införde julmärket i Delaware 1907
Tre år senare stod ett litet sanatorium i Delaware inför nedläggning om det inte fick in 300 dollar. En av läkarna tog upp saken med sin kusin Emily Bissell, som var van insamlare. Hon utgick från den danska förebilden, ritade och tryckte egna julmärken och sålde dem på postkontoret för 1 cent styck.
Kampanjen fick stöd av president Roosevelt och drog in tio gånger målet. Julmärkena i USA blev en tradition som lever kvar, i dag som en insamling för American Lung Association.
Unicefs första kort ritades av en sjuåring i Tjeckoslovakien
En sjuårig flicka i Tjeckoslovakien, Jitka Samkova, målade 1949 en bild på glas av barn som dansar runt en majstång, som tack för den hjälp Unicef hade gett hennes by. Hennes lärare skickade bilden till Unicefs kontor i Prag, varifrån den gick vidare till Wien. Där packade medarbetaren Grace Holmes Barbey ner den och tog den med sig till New York.
I oktober 1949 trycktes ett litet antal kort med flickans motiv. Kortförsäljningen blev sedan en av organisationens största och mest långlivade insamlingsformer.
Nengajo till utlandet går som vanlig internationell post
Ett nengajo som skickas till utlandet går som vanlig internationell post, och utanför Japan finns ingen nyårsutdelning som håller kvar det till rätt dag. Lottvinster går dessutom bara att lösa ut på postkontor i Japan.
Ett svenskt julkort till en japansk vän går också som vanlig post och kan komma fram mitt i den period då vännen förbereder sina egna nyårskort. Ska hälsningen komma vid rätt tid är nyåret en bättre hållpunkt än julafton.
Läs mer
- Kuvert, frankering och postgång
- Julhälsningar till olika mottagare
- Julkortets historia
- Svenska jultraditioner
Senast faktagranskad: 24 september 2026